Syftet med studien är att undersöka rekryterande chefers uppfattning om verktyget Kompetensbaserad rekrytering (KBR) samt utfallet av implementeringen av verktyget i Region Jönköpings län. Studien har även ett övergripande syfte att undersöka om chefers attityder påverkar användningen av verktyget. Datainsamlingen är av kvalitativt slag och samlats in via semistrukturerade intervjuer som tolkats med en hermeneutistisk ansats.Studiens resultat visar att större delen av cheferna generellt har en positiv inställning till KBR. Majoriteten upplever att verktyget har hjälp dem att få en tydlig struktur vid rekrytering vilket bidrar till att cheferna ser till kompetensen och vågar frångå sin magkänsla. Enligt cheferna bidrar verktyget till att rekryteringsprocessen blir kvalitetssäkrad och motverkar felrekryteringar.

Denna empiriska studie syftade till att inom en stor offentlig verksamhet undersöka HR-personal och chefers upplevelse av rekryteringsmetoden Kompetensbaserad rekrytering, hur de olika bedömningsverktygen användes i praktiken och hur beslutsprocessen påverkades av metoden. Studien intog en psykologisk utgångspunkt och var en kvalitativ fallstudie konstruerad genom semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval gjordes för att problemformuleringen skulle stämma in på deltagarna, var sedan ett bekvämlighetsurval gjordes för att ta fram tio (n = 10) respondenter. Urvalet var fördelat på fem HR-personer och fem chefer, med fördelningen tre män och två kvinnor från varje yrkesgrupp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga deltagare utifrån en konstruerad intervjumall, varpå resultaten analyserades med inspiration från analysmetoden tematisk analys.

Syftet med studien är att studera hur cheferna upplever och arbetar med Kompetensbaserad rekrytering samt i vilken utsträckning de upplever att de uppnått förväntat resultat. Vi har analyserat en Kompetensbaserad rekryteringsmodell (KBR-modell) utifrån två teoretiska perspektiv på organisationen; det humanistiska och det strukturella, samt studerat spänningen dem emellan rörande det standardiserade rekryteringssystemet. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har använts vid vår empiriinsamling.Slutsatserna visar att cheferna upplever kombinationen KBR-modellen och stödet från HR-konsulterna på ett tillfredsställande sätt eftersom KBR-modellen underlättar rekryteringsarbetet, men att de ändå upplever att de har tillräckligt med handlingsutrymme. Samtliga upplever att de uppnått det önskade resultatet "rätt man på rätt plats" genom en kombination av stöd från HR-konsulten och användning av KBR-modellen. Organisationen kombinerar bra rutiner vid rekryteringen med ett systematiskt verktyg och HR-funktion, samt en kombination av de humanistiska och strukturella perspektiven.

Organisationer får svårare att rekrytera personer med efterfrågad kompetens. För att attrahera kompetenta personer behöver organisationer vara öppna för nya rekryteringskanaler, sociala medier är ett alternativ. Det pedagogiska problemområdet är Kompetensbaserad rekrytering. Undersökningen är avgränsad till sociala medier som en metod för att rekrytera personer och studerar sökprocessen hos sex organisationer. Undersökningen görs ur ett organisations- och ledningsperspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka och kritiskt granska huruvida Kompetensbaserad rekrytering som metod kan influera rekryterares arbete samt huruvida rekryterare uppfattar att tillämpning av metoden bidrar till en ökad mångfald på arbetsmarknaden. Vår ambition med denna studie är att bidra med en beskrivning av hur rekrytering kan berika en organisation ur ett mångfaldsperspektiv. Från en sociologisk synvinkel är vi intresserade av att studera hur och på vilket sätt interaktioner mellan människor i rekryteringsprocesser kan bidra till mångfald på arbetsmarknaden på samhällsnivå. Studien har en kvalitativ ansats med ett empiriskt underlag från semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med rekryterare i Stockholmsområdet.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Denna studie syftade till att undersöka relationsbaserad och kompetensbaserad självkänsla hos personer med fibromyalgi. Detta gjordes genom att jämföra enkätresultat hos 26 personer som fått diagnosen fibromyalgi med 39 friska personer i en kontrollgrupp. Resultaten kunde inte påvisa någon skillnad i kompetensbaserad självkänsla mellan grupperna men där fanns en tendens till högre relationsbaserad självkänsla i patientgruppen..

En kvalitativ fallstudie har genomförts med syfte att förstå hur Landstinget Kronoberg hanterar rekryteringen i förhållande till det stora rekryteringsbehovet och kraven på mångfald i arbetslivet. För att söka svar på uppsatsens tre frågeställningar har relevanta teorier granskats och legat till grund för bakgrund och teorikapitel. Tre semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer som är väl insatta i och har kunskap om Landsting Kronobergs rekryteringsprocess och strategi för att tillgodose behovet av personal. Även en innehållsanalys av deras styrdokument har genomförts. Slutsatserna av studien är att Landsting Kronoberg är väl medveten om det ökande behovet av arbetskraft och arbetar strategiskt med detta.

Rekrytering är en viktig del för organisationers kompetensförsörjning. För att rekrytera medarbetare med den specifika kompetens som en organisation är i behov av bör en kompetensbaserad personalstrategi utformas. Den kompetensbaserade personalstrategin verkar för att underlätta rekryteringsprocessen och fungera som ett stöttande underlag. Syftet med denna rapport har varit att undersöka och kritiskt granska den befintliga rekryteringsstrategin och chefsstödet på en organisation i Stockholm. Samtliga chefer som har deltagit i undersökningen har personalansvar och rekrytering ingår i deras arbetsuppgifter.

Tidigare forskning har funnit samband mellan självkänsla och olika hälsotillstånd. Forskning har även påvisat att personer med låg självkänsla förklarar misslyckanden med hjälp av inre faktorer till skillnad från personer med hög självkänsla. Detta kan påverka graden av välbefinnande. Syfet med föreliggande studie var att undersöka hur bassjälvkänsla, kompetensbaserad självkänsla samt attributionsstil predicerar subjektivt välbefinnande. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på 132 gymnasieungdomar.

 Självkänslan och skuldkänslor påverkar människan dagligen och kan ha betydelse för individens välbefinnande. Syftet var att undersöka om självkänsla som är avhängig på kompetens och status samt olika aspekter av skuldbenägenhet har samband med livstillfredsställelse. Etthundraåtta undersökningsdeltagare deltog i enkätstudien och resultaten visade att alla skuldaspekter; trait och state guilt samt moral standards var signifikanta prediktorer för livstillfredsställelse. Dessa resultat gav stöd åt hypotesen och indikerade att skuldbenägenhet spelar roll för livstillfredsställelse. Dock var resultaten angående kompetensbaserad självkänsla mer motstridiga.

Att medarbetare är av existentiell betydelse för en organisations överlevnad ärsedan länge känt. Därmed är rekrytering en av de viktigaste funktionerna inom HRför att attrahera rätt kompetens till organisationen då en misslyckad rekryteringvanligen leder till bortkastad tid och dyra rekryteringsprocesser. Något somkommit att få allt större betydelse vid urvalet och bedömningen av nyamedarbetare är kandidaters personlighet. Forskning visar att personlighetsdragspelar en stor roll när det kommer till framtida arbetsprestationer och förmågan attgöra rätt bedömningar av människor är därför central. Teorier om synen påpersonlighet, kompetens, Kompetensbaserad rekrytering och urval samtbedömningsmetoder och personlighetsbedömning används för att analyserastudiens resultat.Denna kvalitativa studies övergripande syfte var att öka förståelsen för hurrekryterare bedömer en kandidats personlighet vid en rekryteringsprocess inombemanningsföretag.

Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, så kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de använder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

I följande uppsats undersöker vi hur rekryteringsprocessen ser ut i teori och praktik. Ämnet är aktuellt eftersom rekryteringsprocessen förändras i takt med samhällsutvecklingen. Vidare är ämnet relevant då arbetsmarknaden ständigt utvecklas vilket bland annat medför nya riktlinjer inom mångfald och jämställdhet. Detta ställer nya krav på rekryterare av anledningen att de aktivt bör förhålla sig till aktuella rekommendationer inom rekrytering. Studiens syfte är att studera hur rekryteringsprocessen tillämpas i bemanningsföretag respektive övriga privata företag samt undersöka i vilken utsträckning den ideala rekryteringsmodellen förekommer i de olika företagsformerna.

Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, så kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de använder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan rekrytering och sociala medier.